Our Band Could Be Your Life

Emo, Power-Rock, Grunge, Indie, Post-Hardcore, Post-Punk. Hüsker Dü gjorde allt innan många av dessa av stilar ens fanns. Med intensiv sång, ett tjockt lager av distade gitarrer, i det närmaste konstanta basgångar och ett ganska speciellt trumljud blandat med personliga, känslosamma och samhällskritiska texter är det svårt att inte sugas in av bandets kreativitet.

Sagan om Hüsker Dü tar vid 1978 i Minnesota, då trion Grant Hart, Bob Mould, Greg Norton hittade varandra. Dock återfanns Mould och Hart i bandet Three Guys With Skinny Ties, innan dom bildade Hüsker. Dom träffades i en skivaffär där Hart jobbade och blev polare efter att de avslöjat att de båda älskade Ramones. Three Guys With Skinny Ties hade tydligen en förkärlek för språk de inte förstod, "Psyco Killer" med Talking Heads och dess franska textrader var en favorit och bandet bytte sedan namn till Hüsker Dü efter det dansk/norska sällskapsspelet (betyder nått i stil med "Kommer du ihåg"), och hade på den tiden även en fjärde medlem, Charlie Pine på keyboard.

Första spelningen kom ett år senare 1979, lustigt nog tog sig en av Harts kompisar friheten att dra ut sladden från Pines keyboard, ingen av de övriga medlemmarna brydde sig nämnvärt och Hüsker blev efter det en trio. Bandet blev snart efter det ansedda som ett av de första hardcore-punk banden, och passande nog öppnade dom för Black Flag i Chicago 1981, och lyckades bli inbjudna till deras efterfest för en spelning. Hart beskrev senare den spelningen med följande ord; "We were on a mission to impress the hell out of Black Flag", vilket de uppenbarligen gjorde eftersom Black Flags gitarrist Greg Ginn senare signade dom på sitt (och Black Flags) skivbolag SST Records.

Debuten kom i EP:n "Land Speed Record" och albumet "Everything Falls Apart" på Reflex Records. Efter smått intensivt turnerade kom bandet i kontakt med klassiska The Minutemen och släppte singeln "In a Free Land" på deras skivbolag New Alliance Records.

Så kom dubbelalbumet Zen Archade 1984 (debuten på SST Records). En av de mest suveräna och orginella album den alternativa musikscenen har producerat, likväl en av de mest influensrika. Zen Archade är ett konceptalbum där vi får följa en tonåring som bryter med sitt gamla liv och flyr sina föräldrar, bara för att upptäcka att livet utanför är ännu värre. Denna skiva finns som delad nummer 8 på Wikipedias "professional lists of the all-time best rock and roll albums" (en sammanställning av de större musiktidningarnas liknande topplistor).

Zen Archade är en musikalisk resa, likt den som dess huvudperson går igenom, och tar lyssnaren genom mer lättlyssnade hardcore punk låtar som "Turn On The News", "What's Going On?" mer emobetonade "Pink Turns to Blue", "Standing By The Sea", "Never Talking To You Again" mer kaotiska "Pride" och så mycket mer. Om man läser denna blogg tycker jag att detta är en skiva som man borde ha hört eller borde höra.

Efter Zen Archade kom ett handfull skivsläpp (tex fantastiska "New Day Rising") och sedan 1986 följde major kontrakt med Warner Bros, och i och med det ett mer poppigt ljud, dock med den skärpa Hüsker alltid haft. Två är senare, 1988, bröt bandet upp som ett resultat av deras managers självmord, Harts drogproblem och Moulds problem med alkohol som ledde till att bandet omöjligt kunde fungera tillsammans.

Nirvana och The Pixies har listat Hüsker som en av deras största influenser, och bland de som spelat in Hüsker covers hittar vi Lifetime, Green Day, Entombed, Foo Fighters, Sonic Youth och The Ataris för att nämna några, och svenska 59 Times The Pain tog sitt namn från en av deras låtar.