We're Down Til We're Underground

Många Svenska band, kanske även större delen av den Svenska scenen den här bloggen representerar, är dömda till ett konstant statie av permafrost och kärle som håller de många banden under jorden, relativt okända och utan någon större internationell framgång. Måhända var det en smärre överdrift, men min poäng tror jag ni kan hålla med om.

För vilka Svenska emo/hc band har verkligen lyckats? Det enda jag kan komma på som verkligen gjort det är Refused och Raised Fist. Andra band som Breach, Nine och Section 8 har säkerligen gjort sig kända inom Sverige, men så mycket mer är det inte. I Sverige är det istället underground scenen som levererar. Dagens blogg ska behandla just detta "faktum".

Meleeh är smått kaotisk och väldigt välspelad emocore från Gävle, som sedan ett bra tag sedan återfinns på Black Star Foundation. För att slå två flugor i en smäll jämför jag dom med Göteborgs When We Fall (ligger på The Emo Foundation). Två band som båda lyckats med väldigt tilltalande emotionell hardcore. För att fortsätta spåra in på emotionell hardcore har östkusten fostrat Adept och skåne lyckats med Herbrightskies och Intohimo, tre band som spårat in på en blandning mellan emocore och screamo, med en del tydliga inslag av hardcore. Pretty Dirty Promotions är ett skivbolag av modell mindre, som haft den goda smaken att signa både Adept och Herbrightskies.

Om vi rör oss mot lite mer hardcore indränkta marker stöter vi på Helsingborgs Hearts Alive, som med sin bitvis metalinfluerade hardcore, särskillt på nya skivan som för övrigt snart kommer på Dead Vibrations Industry, lyckats vända en del huvuden (bland annat mitt eget). Ännu mer åt Metalcore grenen återfinns Jesaiah, en slags Svensk motsvarighet till Norma Jean och The Chariot, ett band jag inte tror förblir osignat speciellt länge till. Ännu längre ut och ännu mer metal är Dead at Sevensixteen som sägerligen duger till er som gillar As I Lay Dying. När vi väl rör oss åt Stockholmshållet är The Kind That Kills värda att nämnas (även dom på Dead Vibrations) som likt Västerås Break Me levererar mer oldskoolaktig hardcore. Jag vill även nämna For The Record som är en av få Svenska oldschool band utan skrik.

Kanske den största överraskningen för mig bland Sveriges mindre band är Lolita Stasi. Ett Göteborgsband som bara måste höras. Att dom spelar nån form av hardcore influerad musik står rätt klart, men mer specifik än så vill jag inte vara, bestäm för er själva. Till sist kommer så ett band från min egen stad, Örebro, nämligen relativt nya Moscow. Dom här pojkarna kör väldigt punkig hardcore och är utan tvekan bland de starkast lysande demostjärnorna på Sveriges himmel.

(Foto: xSCRx)