Det finns en ny sk. "Webisode" på Epitaph om Weakerthans inspelning av den nya skivan. I dagens avsnitt förklarar John Samson att genomsnitts kanadensaren curlar 4 gånger i veckan och börjar vid 4 år, men ofta tidigare än så.
Som vi har tjatat om Modern Life Is War's nyaste här under sommaren, men nu är den åtminstone ute! En recension kommer såklart inom kort, men efter mina första lyssningar kan jag i alla fall säga att den inte slår förra albumet Witness, men jag skulle absolut inte påstå att det är någon dålig skiva för den sakens skull. Gillar man MLIW gillar man Midnight In America!
UPDATE:
Hela albumet finns att streama på PureVolume.
MLIW @ PureVolume
Skitskumt, nån australiensisk snubbe som heter Ben Lee har spelat in hela Against Me's nya skiva "New Wave". Tydligen tyckte han att albumet var svinbra och kände att det var något han ville göra. Personligen tycker jag att det verkar vara ett rättså billigt PR knep, men det är ju rättså kul ändå. Hela skivan finns både att streama och ladda ner (gratis) på killens blogg. Han är ingen Tom Gabel men det är inte så värst dåligt.
BenLeeBlog
Örebrobandet Path Of No Return hade releaseparty igår på den inte-på-länge använda club 700, en lokal stor nog att husera 900 pers. Sist jag var där var nog runt 2003 när Millencolin hade sin 10 årsfest, och då var det verkligen packat. Nu var det inte lika mycket folk, men ändå bra uppslutning, och man hade dessutom petat in en liten bar och massa soffor, men det var väldigt många bekanta ansikten där (trots att dom flesta tyckte sig ha slut på pengar och väntade på löningen nästa vecka) som gjorde kvällen riktigt trivsam.
För er som inte är bekanta med Path Of No Return är dom ett metalcore band som bildades runt 2000. För två år sedan släppte dom Black Nights Coming på tyska GSR records och nu är dom tillbaks med Absinthe Dreams som släpps på Burning Heart och Epitaph. Deras nya är tveklöst deras absolut bästa och lägger sig uppe bland band som Parkway Drive, As We Fight och Misery Signals. Absolut värt att spana in!
Path Of No Return @ Myspace
Later That Night videon (2005) med gamla sångaren:
Chris Carrabba, kanske bättre känd som Dashboard Confessional, är tillbaks den 2:a Oktober med albumet "The Shade of Poison Trees" som enligt Chris blir ett steg tillbaka till soundet på "The Swiss Army Romance" och "The Places You’ve Come To Fear The Most", turligt nog kan ni döma för er själva då det finns en låt från den nya skivan på myspace.
Dashboard Confessional @ Myspace
Det är väl svårt att undgå att hypas när man ligger på Epitaph, och det må vara en sak, men varför så pass många verkar smått ogilla The Gallows förstår jag inte riktigt? Klassisk amerikansk hardcore-punk spelad av tatuerade britter borde väl smaka dom flesta som gillar den genren? Nåväl, hur The Gallows blivit recenserade var inte vitsen med min post, utan deras nya video:
The Gallows - In The Belly Of A Shark
Bandet döpt efter en Cap'n Jazz låt, Scary Kids Scaring Kids, är tillbaka den 28:e Augusti med sitt nya självbetitlade album och några smakprov finns att hitta på deras purevolume sida.
Scary Kids Scaring Kids @ PureVolume
Rhode Island hardcore bandet Soul Control har ex. snubbar från Verse och What Feeds the Fire och släppte nyligen en 7:a på Rivalry med fyra spår, defenitivt värt att spana in!
Soul Control @ Myspace
As I Lay Dying har postat ännu en låt från deras kommande album "An Ocean Between Us", denna gång titelspåret. Albumet släpps den 21:a Augusti.
As I Lay Dying @ Myspace
Första videon från skivan är till låten "Nothing Left" och finns att spana in nedan.
Som jag tidigare nämnt är jag inget större fan av Bad Brains nyaste album "Build A Nation" (men älskar deras första skivor) men det finns det nog andra som är, isåfall spana in deras nya video.
Ignite har släppt en ny video från deras senaste fullängdare från förra året, "Our Darkest Days", till låten "My Judgement Day".
MLIW har postat ännu en ny låt, "Humble Streets" från nya albumet "Midnight in America" (kommer 21:a Augusti)!
MLIW profile @ punknews
Against Me's ångest-dans-anthem Thrash Unreal (från nya skivan New Wave) har även den fått sig en video, spana in den nedan!
Röken efter Augustibuller har lagt sig, pisset vid sjökanten sjunkit ner i jorden och festivalområdet städats upp av tappra själar. Biljetterna sålde inte slut det här året men nog var det smockfullt ändå, hursomhelst lär det inte bli något svidande underlag likt Hultsfred som med sina osympatiska biljettpriser och lineup gick 7 miljoner i back.
Det här året såg via mina ögon trevliga tältgrannar från Göteborg, mindre trevliga tältgrannar från Norrbotten tvärs över brandgatan, ännu brunare armar, en DS-13 tröja och allmänt trevligt umgänge. Det visar ännu en gång att festivaler inte behöver ha så väldigt mycket med banden att göra, vilket måhända kan låta lite underligt sagt.
Och så vidare till banden. No Trigger blev årets höjdare, deras punkiga hardcore passar mina öron som öronproppen i örat och när det levereras med sådan energi och glädje kan jag inte annat än att njuta i fulla drag. Anledningen att No Trigger fanns på plats var turnén med storebror Set Your Goals, som även om det inte är någon jättehöjdare enligt mig faktiskt skötte sig riktigt bra, och när man kör en cover på Jawbreakers "Do you still hate me?" har man trots allt vunnit mitt hjärta.
Vidare till första dagens sista spelning, Madball. Förmodligen det band som de flesta i mina kretsar såg fram mest emot, och där fanns det inte mycket att klaga på. Sångaren levererade med besked och rörelse, däremot var hans bandkamrater föga rörliga vilket satte ner betygen något, med dom vet vad dom gör (konstigt vore väl annars när dom knappast utvecklats nämnvärt under året utan fortfarande levererar samma oldshool beatdown som alltid) och det märks. Torsdagen avslutades så med regn, och vår presenning till trots blev det en blöt natt och en tidig morgon i en väldigt blöt sovsäck.
Första bandet jag såg på Fredagen var Samiam som jag varit totalt såld på sedan jag hörde Full On på Burning hearts Cheap Shots samling för precis 10 år sedan, och spelningen var tveklöst bra även om ljudet lämnade mer att önska. Men men efter låtar som Factory och Stepson var nog de flesta i publiken riktigt nöjda. Senare på kvällen lirade tidigare nämnda No Trigger och Set Your Goals, efter dom sparkade Casualties igång med besked och visade exakt hur punk ska framföras och var nog bland de mest aktiva banden på scenen under hela festivalen. Nine avslutade natten med en Johan bakom micken med en arm i mittella gaffad runt överkroppen, vilket såg lika lustigt ut som det var praktiskt. Han verkade dock inte vidare berörd av det faktumet utan röjde på ändå. Jag hade verkligen smält om dom kört Carnage, men Time Has Come kördes och med det var jag ändå nöjd.
Lördagen öppnade tidigt med ett Last Days of April som började redan 12:00 (vilket borde vara festivalens mest felplacerade band?) inför en till festivaler sett morgonpigga skara på runt 30 pers, även om det var ett gäng tämligen timida pojkar så gjorde dom riktigt bra ifrån sig. Efter det var det inte mycket som intresserade mig, vi åt glass och såg MID på avstånd, riktigt dålig punk på svenska. Efter det kom metal med All That Remains, som faktiskt var rätt bra trots allt, och ett gammalt favoritband i Toy Dolls, som trots sina gamla år röjde på bra och lirade många, många gamla hits. Efter det fick jag nog och begav mig till tältet där jag vid midnatt kunde höra The Dwarves över ån och tänka att jag nog borde ha sett dom.
Några timmar senare var det dags att krypa ner i sovsäcken och stoppa in öronpropparna i ännu ett försök att nonchalera alla bandare och festande festivalbesökare runt om oss, vilket torde ha fungerat mer än hjälpligt då jag inte ens vaknade av att någon försökte öppna vårat tält senare på natten (morgonen) och passade på att dra upp några tältpinnar i samma veva, trots att flickvännen tydligen svor så mycket att våra polare i tältet bredvid undrade vad som stog på.
Årets helhetsintryck av Augustibuller blev riktigt gott, även om jag saknade ett riktigt favoritband (såsom förra årets SOIA), då det ändå fanns gott om sevärda band, vädret var hyfsat (särskilt lördagen då jag brände mig röd som en indian) och festivalen lugn och trevlig. Jag råder er alla att ta er dit nästa år!
Post-Augustibuller topp 5:
1. No Trigger
2. Madball
3. Samiam
4. Nine
5. Casualties
Foton: Simon @ Somecamerunning
Enligt vana trogen fortsätter über-DIY bandet Bomb The Music Industry! att släppa sin musik fri på nätet. Nya skivan heter "Get Warmer" och utkommer 7:e Augusti på Asian Man för de som föredrar skivan i fysisk form.
Ladda ner hela "Get Warmer"!
Bomb The Music Industry! @ Myspace
